Strategisk färdplan för Socialstyrelsen

Som jag berättade i förra bloggen var Socialstyrelsen genuint intresserade av FSS tankar och synpunkter på den strategiska färdplan för perioden 2017–2020 som myndigheten nyligen tagit fram. Nedan ger jag en snabbresumé med några korta kommentarer till deras prioriteringar.

Färdplanen fokuserar på följande områden

”Samordnar nationellt och styr mot en god vård- och omsorg”

Här har Socialstyrelsen enligt regleringsbrev och instruktion ett särskilt ansvar för en förbättrad nationell samordning av den statliga styrningen via myndigheterna. FSS underströk även  hur oerhört angeläget det är med en ökad nationell samordning. Detta för att uppnå det eftersträvansvärda läget där myndigheternas styrsignaler går i samma riktning. Det faktum att GD Olivia Wigzell tagit initiativ till en programpunkt på detta tema under höstens Socialchefsdagar visar att myndighetens högsta ledning verkligen är besjälad av att göra skillnad inom detta viktiga (och svåra) utvecklingsområde. Extra många ”gillamarkeringar” från FSS för denna prioritering!

”Jämlik hälsa, vård och omsorg”

Första steget i färdplanen är att utveckla Socialstyrelsens förmåga och verktygen för att kunna analysera nuläget. Från FSS så hade vi stödjande kommentarer även till detta område – där vi är medvetna om att det alltjämt finns mycket kvar att göra.

”Kunskapsbaserad socialtjänst”

Ett utvecklingsområde som även FSS har haft som ett av fyra prioriterade områden sedan flera år tillbaka. Med andra ord fullt stöd från FSS för denna prioritering!

”Kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer”

Kalle Gudmundsson och undertecknad återkopplade att vår bild är att de nationella riktlinjerna är uppskattade och att de framförallt används i/av våra verksamheter.

”E-hälsa och välfärdsteknik”

Socialstyrelsen har i sin färdplan konstaterat att det finns tre delområden som behöver särskilt fokus. De tre utvalda områdena är exakt de områden som FSS har fört fram i olika debattartiklar och rundabordssamtal under ett par års tid – dvs vikten av nationella standards, enhetliga nationella begrepp och en entydig lagstiftning som stödjer utvecklingsarbetet. Den kärnfulla sammanfattningen av FSS synpunkter på detta val av utvecklingsområde blev: ”Bullseye!”

”Effektiv myndighetsutövning”

Från FSS så kunde vi dels konstatera att detta utvecklingsområde är ständigt närvarande (och ska så vara) hos alla offentliga myndigheter. Lundaprofessorn Bo Rothstein återkommer till exempel ofta till hur viktigt det är med en effektiv och välfungerade och inte minst icke korrupt offentlig förvaltning. Enligt hans forskning så är det just en välfungerande offentlig förvaltning som är den viktigaste orsaken till att tilliten mellan människor alltjämt är så stark/stor i Sverige. En tillit som VERKLIGEN är värd att vårda i tider där misstron dessvärre just nu ökar i många andra länder.

Ömsesidig vilja

Socialstyrelsen har som synes lagt en god plan för sitt fortsatta arbete och med en ömsesidig vilja om ett fördjupat samarbete mellan SoS och FSS finns alla möjligheter att gemensamt bidra till fortsatt utveckling av svensk socialtjänst på både nationell och lokal nivå.

Kommentera