Politisk tsunami drabbar redan skör socialtjänst

Förra veckan känns som en politisk tsunami. Vad kommer Brexit att resultera i för länders förhållanden och ekonomi inom EU? Och vad kommer regeringens nya förslag till ersättningssystem gällande ensamkommande barn och unga att leda till? I ingressen ur regeringens promemoria 2016-06-21 kan man läsa: ”Den stora ökningen av antalet ensamkommande barn under 2015 medför utmaningar för kommunerna. Det är viktigt att värna kvalitet och säkerhet i mottagandet av ensamkommande barn och unga”.

Det är exakt det alla kommuner fortfarande strävar efter och verkar för. Även om inströmningen minskat drastiskt år 2016 så är nivåerna av inskrivna ensamkommande barn och ungdomar fortfarande historiskt höga och för alla dessa har kommunerna höga ambitioner – de är en av Sveriges främsta tillväxtfaktorer varför kommunerna behöver en ersättningsnivå  från staten som motsvarar de integrationsfrämjande insatser som krävs. Minskas ersättningen försämrar man integrationsprocessen – som redan är långsam, och därmed även tillväxten på lång sikt.

Ett räkneexempel för att synliggöra vilka ekonomiska konsekvenser detta förslag kan komma att innebär för en medelstor kommun:

Idag har en icke namngiven kommun exempelvis 150 barn/ungdomar inskrivna och med det nya systemet kan detta i snitt innebära 500 kronor i minskad ersättning per individ och dygn (lågt räknat, beroende av ungdomens ålder). Det innebär drygt 27 miljoner kronor i minskad ersättning per år. Verksamheterna kommer att behöva minska bemanningen vid HVB-hemmen – trots samma antal inskrivna. Dessutom måste man se över de övriga insatserna för barnet/ungdomen för att se vad man kan spara in på. Den kvalitet och säkerhet som kommunerna nu på kort tid lyckats etablera kommer att försämras – vilket antagligen kommer att synliggöras genom IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) framtida tillsyner.

Därtill har många kommuner varit tvungna att på kort tid bygga upp/hyra lämpliga lokaler för HVB-verksamhet, vilket  innebär att verksamheterna är bundna till fleråriga dyra hyreskontrakt som inte kan förändras under den korta tid tills förslag föreslås träda ikraft, dvs. 1 januari 2017.

God ekonomisk hushållning enligt kommunallagen är med nuvarande ersättningsnivåer redan väldigt svårt att uppnå. Förslaget bygger på förutfattade meningar om att kommunerna skor sig på statsbidrag och att de flesta av inom målgruppen (ensamkommande barn och unga) är mogna nog att bo helt utan vuxenstöd och likaså etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden helt utan vuxenstöd. Men i själva verket är det inte omöjligt att boendena för ensamkommande redan nu är underbemannade.

Kris är ett ord jag sällan använder. Enda gången det är berättigat är när socialtjänsten inte kan upprätthålla lagstiftningen, och där kommer vi definitivt att vara år 2017.

Regeringens förslag innebär att man vill spara på en redan skör socialtjänst – det råder fortfarande extrem brist på socialsekreterare och med detta förslag torde knappast kommunerna attrahera fler sökanden.

Alla berörda tjänstemän i kommunerna behöver nu konkretisera vad detta förslag kan komma att innebära, dels ur humanitärt perspektiv och dels ur ekonomiskt perspektiv, så att de kommunala politikerna får en förståelse för vad som kommer att hända ute i den kommunala verkligheten.

Helén Eurenius
Chef Socialförvaltningen
Östersunds kommun

Kommentera