Ungas delaktighet inom socialtjänsten

ALMEDALEN 2017: Kan ungdomar själva vara med och påverka beslut och förbättra socialtjänsten samt den egna utredningen? Ja! Det visar Helsingborgs stads arbete Samskapade sociala tjänster, där de i samarbete med barnrättsorganisationen Maskrosbarn under våren har hållit en serie workshops för socialsekreterare och ungdomar med egen erfarenhet av socialtjänsten, för att hitta kreativa idéer om hur verksamheten kan förbättras.

Dinah Åbinger (ovan till höger) är socialdirektör i Helsingborgs stad och medlem i FSS. Hon har arbetat inom socialtjänsten i 30 år och tycker fortfarande att det är ett otroligt givande arbete. Men det finns förbättringar att göra.

– Vi måste göra oss tillgängliga, inte bara i det enskilda mötet, utan i samhället, bland annat genom digitalisering. Det är också viktigt att politiken låter oss inom socialtjänsten agera mycket tidigare, så att vi slipper öppna utredningar för allt.

– Det var väldigt bra möten, ingen som hade makten utan vi var på samma nivå, berättade Chotika, en av ungdomarna som deltagit i workshopserien och som nu är i Almedalen tillsammans med Maskrosbarn för att berätta om resultaten (näst längst till höger i bild).

Information och relation

En annan workshopdeltagare är socialsekreteraren Julia Pettersson, från Östermalms stadsdelsförvaltning (näst längst till vänster i bild).

– Vi kan, bör och ska jobba tillsammans och finna möjligheter i varandras styrkor.

Det som Julia tar med sig från workshopmötena med ungdomarna är hur viktigt det är att löpande informera, och att komma ihåg att som socialsekreterare har man en helt annan förförståelse för skeendet, vilket betyder att man måste vara väldigt tydlig med att berätta hur processen går till och inte tro att det räcker med att säga något bara en gång.

– Ungdomarna har också sagt att de vill ha mer kontakt, en starkare relation med socialtjänsten. Det är alltså information och relation som vi måste bli mycket bättre på.

Att stärka barns rättigheter är självklart en strävan, då krävs bland annat anpassad lagstiftning. Det behövs också fler plattformar där barn får komma till tals, och stabilitet i arbetsgruppen.

Chotika tycker att det allra viktigaste för socialtjänsten att tänka på är att informera: Om barnens rättigheter, om processen, om vad som kommer att krävas av barnet under utredningen. Det ökar tryggheten, menar hon, och på moderatorns fråga om hon tror att det behövs några strukturella förändringar av socialtjänsten för att åstadkomma det svarar hon:

– Nej, det borde inte vara så komplicerat att berätta om barnens rättigheter.


I seminariet Ungas delaktighet inom socialtjänsten – en framtidsspaning deltog: Linn Englund och Mathilda Fridh från Maskrosbarn. Dinah Åbinger, socialdirektör, Helsingborg stad. Julia Pettersson, socialsekreterare, Östermalms stadsdelsförvaltning. Chotika, med egen erfarenhet av socialtjänsten.

Helsingborgs stads utvecklingsarbete Samskapande sociala tjänster syftar till att förändra bilden av brukaren från att vara ett passivt objekt till att bli ett aktivt subjekt. Det fokuserar på utredning och insatser inom socialtjänsten, med syftet att öka graden av samskapande mellan socialsekreterare och brukare. Utvecklingsarbetet är inte tänkt som ett tidsbegränsat projekt utan ska snarare ses som att bygga ett nätverk, som ska ge ökad ömsesidig förståelse och förtroende mellan myndighet och brukare och leda till olika former av konkreta förändringsprojekt.

Läs mer på https://oppnasoc.helsingborg.se/utveckling/samskapade-sociala-tjanster/

och på http://vuxen.maskrosbarn.org