Samarbete, tålamod och bra teknik

NORDISKT SAMARBETE: ”Som invånare i Mellersta Österbotten värmdes man av att också en liten kan åstadkomma mycket med samarbete, tålamod och bra teknik.” Så skriver utvecklingsdirektör Jussi Salminen från Soite i Finland, efter att ha deltagit på Socialchefsdagarna 2017 i Östersund.

”En av dagarnas centrala behållning är att fastän social- och hälsovården har sina klara regler, så kan man med gott samarbete, integrerade serviceprocesser och satsning på kvalitet uppnå utmärkta resultat också inom små områden. Mellersta Österbottens landskap är en smidig organisation som satser på serviceprocesserna och där individen är i centrum.

Oberoende av små kulturella skillnader är Finlands och Sveriges nordiska lösningsmodeller mycket lika. När det gäller klientens valfrihet ligger Sverige före, men i fråga om integreringen av serviceprocesserna är finländarna klart före (gränssnittet till hälsovården).”

Här kan du läsa hela Jussi Salminens betraktelse från Socialchefsdagarna 2017.

SOCIALCHEFSDAGARNA I ÖSTERSUND SOSIAALIJOHDON OPINTOPÄIVÄT ÖSTERSUNDISSA

Ett garanterat hösttecken är de årliga socialchefsdagarna i Sverige. Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) anser dagarna vara en viktig mötesplats för förtroendevalda, socialledare och andra som är intresserade av samhälleliga frågor. Evenemanget erbjuder ett unikt tillfälle att träffa kolleger från hela landet och diskutera aktuella frågor.

I år anordnades studiedagarna 27 – 29.9 2017 i Östersund. Totalt hade ca 600 deltagare anmält sig till dagarna. När man därtill beaktar 50 utställare så fanns det verkligt stora förväntningar på platsen. Frösö Park Arena i Östersund uppfyllde dem ändå till hundra procent.

Studiedagarna var uppbyggda så att varje dag förekom en eller två stora föreläsningar som alla deltog i. Därtill fanns det seminarier av vilka varje deltagare kunde välja det som passade hen bäst. Förutom dessa fanns under pauserna, och varför inte annars också, möjlighet att träffa olika utställare. För det mesta gällde utställningarna äldreomsorg och ADB- och säkerhets-/trygghetsprogram speciellt i anslutning till det och till myndighetsverksamhet.

Skolningsdagarna börjar alltid med ett kulturuppträdande. I år var det inte uppträdande av en barnkör, utan inleddes verkligt spännande med jojk av Anna Kråik Åström. Den egentliga välkomsthälsningen och öppningsanförandet framfördes av kommunfullmäktiges första vice ordförande Anders Edvinsson och Kalle Gudmundsson som är avgående ordförande för FSS.

Edvinsson och Gudmundsson lyfte på ett intressant sätt fram dagarnas tema Välfärd först och Tålamod / Taktik / Tillsammans. I talen betonades betydelsen av förebyggande arbete, kommunens mångsidiga ansvar för en omfattande välfärdspolitik och de ekonomiska resursernas begränsning. För att uppnå välfärd bör man kunna göra saker på ett nytt sätt och använda sig av nya möjligheter som digitalisering. Man måste göra saker tillsammans, och ingen kan ensam lösa de utmaningar som hör ihop med att befrämja välfärd och hälsa.

Kommunstyrelsens vice ordförande lovordade starkt, men samtidigt trovärdigt, sin egen kommun och arbetet som de gjort för invånarnas bästa. Som invånare i Mellersta Österbotten värmdes man av att också en liten kan åstadkomma mycket med samarbete, tålamod och bra teknik. Edvinsson använde som exempel att Östersunds fotbollslag stigit till att bli ett europeiskt fotbollsfenomen.

Migrationen och svensk ekonomi

Professor Dick Harrison vid Lunds universitet berättade om migrationen i Sveriges historia. Enligt Harrison har det förekommit mycket intern och extern migration i Sveriges historia. Till exempel runt sekelskiftet 1800–1900 talet flyttade många svenskar i hopp om ett bättre liv till Nordamerika, medan finländare på 1960- och 1970-talen flyttade till Sverige i jakt på arbete. Enligt Harrison har, beroende på hur man räknar, mellan 500 000 och 700 000 svenskar finska rötter. Under de senaste årtiondena har det förekommit också andra slag av flyttningsrörelser till Sverige.

Chefsekonom Annika Winsth vid Nordea i Sverige berättade om ”Utmaningar i svensk ekonomi med välfärdssektorn i fokus”. Hon inledde med en aktuell fråga. varför Nordeas huvudkontor flyttar från Sverige till Finland. Efter redogörelsen stod det klart att svaret kan vara ja eller nej beroende på hur och från vilken synvinkel man ser på saken. Som finländare skulle det varit lätt att säga att en penningmässig nytta på en miljard för aktieägarna var avgörande.

Chefsekonomen berättade att världen förändras snabbt. Robotarna kommer och tar arbetsplatser i framtiden. Samtidigt uppstår det ändå nya arbetsplatser. Det väsentliga är att de nya arbetsplatserna kommer inom andra områden än de gamla och kan förorsaka strukturell arbetslöshet. I sitt tal poängterade hon hur snabbt förändringarna kommer, och de möjligheter som de medför. Världen förändras och på ett sätt krymper när gränser försvinner.

I Sverige pågår en verkligt stark ekonomisk tillväxt. Fastän det förekommer ekonomisk tillväxt överallt i världen är den ännu snabbare i Sverige. Winsth befarade till och med att ekonomin blir överhettad till exempel i fråga om bostadsbyggande. Den ekonomiska tillväxten uppgick i Sverige till 4,1 % år 2015, till 3,2 % år 2016 och beräknas vara 3.1 % i år. Det är alltid svårt att spå, och speciellt svårt att spå om framtiden. År 2018 uppskattas tillväxten vara 2,5 % och år 2019 2,1 %. Som jämförelse kan användas Finland, som inte ens på höjden av den ekonomiska cykeln (för närvarande) kommer i närheten av dessa siffror.

Winsth var bekymrad över de verkligt långa lånetiderna och billiga räntorna inom bostadsbyggandet utanför Stockholm, Malmö och Göteborg. Hon tog också ställning till stadsbudgetens överskott som   kommer år 2017, men det beräknas ändra och bli underskott år 2018 och speciellt år 2019. Med detta framhöll hon rädslan för valbudgetar och lösa pengar i anslutning till dem. Faran är att genom att dela ut överskott strävar man till att tilltala invånarna inför valet, fastän det på längre sikt inte är ändamålsenligt.

Sverige har en låg statsskuld jämfört med Japan, USA eller Europa. Sveriges statsskuld är ca 30 % av BNP. Den ekonomiska tillväxten har varierat mellan 1,3 och 3,2 % under den senaste tiden. Norra Sverige har haft sämst ekonomisk tillväxt och Stockholmsområdet bäst.

Arbetslöshetsgraden är 68 %. Bara två länder ligger före Sverige, de är Norge och Island. Schweiz har så mycket deltidsarbetande att det inte direkt kan jämföras. Långtidsarbetslösheten är bland de lägsta i Europa, men också i Sverige finns det stora skillnader mellan dem som är födda i hemlandet och i utlandet.

Sveriges Riksbank tänker höja räntorna för att förhindra att ekonomin överhettas. Också i Finland går det ekonomiskt bra, men vi blev passagerare på det världsekonomiska tåget först när dess fart redan höll på att avta.

Framtidens socialtjänst

Margareta Winberg berättade om framtidens socialtjänst. I framtiden ökar kraven på kvalitet, och klienterna och kommuninvånarna vill delta i processerna och valen. Kommunerna har i Sverige ett stort ansvar för att befrämja välfärd och hälsa. I planeringen tas socialväsendet med för att trygga en omfattande välfärdspolitik. Samhället, kommunen och individen bildar tre nivåer som måste spela ihop för att resultatet ska vara optimalt. Förhoppningsvis kan man i Finland, där man håller på att genomföra århundradets strukturreform, noggrant definiera kommunernas och landskapens roll i att befrämja välfärd och hälsa för att förhindra deloptimering.

Förtroendevalda har en stor roll när det gäller att skapa och möjliggöra förebyggande tjänster i kommunerna. Har kommunerna pengar, är det förnuftigt att göra förebyggande arbete, när syns nyttan, finns det utforskad kunskap? Dessa frågor diskuterades och man kom enhälligt till resultatet att på sikt är förebyggande arbete verkligt nyttigt och att det t o m finns forskningsresultat om det. I Finland kommer behandlingen av denna fråga mycket nära den s.k. HYTE-koefficienten, med hjälp av vilken kommunerna och landskapen kommer att få pengar av staten när vissa indikatorer uppfylls. Det är också önskvärt att man i Finland kan fastställa goda indikatorer som är ekonomiskt sporrande för att befrämja välmående och hälsa, för att deloptimering inte lönar sig i något fall.

Också i Sverige, där det alltså går ekonomiskt verkligt starkt, kan man inte bara spara. Man måste göra saker på ett nytt sätt. Hur som helst måste man bättre kunna dokumentera och bedöma servicen och servicebehovet. Man måste kunna handla mer öppet och ta med kunderna och kommuninvånarna att delta i olika processer. Detta strävar man till på allvar också i Finland.

Strategiska linjedragningar

Torsdagen inleddes av teater Barda under ledning av verksamhetsledare Henrik Ögren. Socialchefsdagarna börjar alltid med ett kulturinslag. Teater Barda har elva medlemmar. De kan vara blinda eller på annat sätt funktionshindrade. Med konstnärliga medel illustrerades mänskors glädje, sorg och fördomar. Efter teaterinslaget intervjuades tre skådespelare. Publiken gav rungande applåder åt amatörskådespelarnas ärliga svar.

Föreningen Sveriges socialchefer hade haft årsmöte föregående kväll. Man hade valt ny ordförande och samtidigt några nya styrelsemedlemmar. Den nya ordföranden presenterade föreningens strategiska linjedragningar. De var följande:

  • Innovationer inom äldreomsorgen
  • Starkt stöd och trygghet för barn och unga
  • Kompetens, kunnande och kvalitet i socialtjänsten
  • Översyn av socialtjänstlagen
  • Att utnyttja digitaliseringens möjligheter

Jag tar upp speciellt en sak, nämligen äldreomsorgen. I Sverige genomfördes år 1992 en reform av äldreomsorgen med vilken man väsentligt förbättrade livskvaliteten för de äldre. Hemvården har därefter stärkts och man har ökat samarbetet mellan hemvården och hemsjukvården. Fortfarande måste verkligt många äldre bo i anstaltsvård för länge eftersom det dröjer länge att få rehabilitering samt kvalitativ och tillräcklig hemvård.

Från och med början av år 2018 kommer Sverige att få nya lagar med vilka man strävar till att säkra tillräckliga och rätt riktade resurser för att utskrivning från sjukhus ska ske snabbare, mera rehabiliterande och mera klientorienterat. Målet är en trygg hemgång. Frågan blir intressant av att man har utarbetat en guide som bl.a. Fredrik Eklund från Jakobstad har medverkat i.

För en gångs skull är det lätt att säga att man inom Mellersta Österbotten har tagit lärdom från Sverige och kan förbättra deras modell ytterligare så att den passar speciellt för vårt område. Inom Mellersta Österbotten har man fått alldeles utmärkta resultat av effektiverad rehabilitering.

Verksamhetsområdesdirektör Maija Juola och hennes personal har kunnat genomföra strukturella förändringar genom att säkra och möjliggöra en kvalitativ hemvård för äldre. De äldre vill bo i sitt eget hem när de ännu känner sig trygga och vet att de vid behov har möjlighet att få mera krävande vård.

Tillitsbaserad styrning

Laura Hartman berättade om en tillitsreform. Dess syfte är att ”styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens till nytta för medborgare och företag. Det är utgångspunkten i regeringens tillitsreform”.

Styrning kan vara av olika slag. Hartman presenterade t.ex. regel-, ekonomi-, informations- och normstyrning. Däremot är målet för styrning på basis av tillit en styrning med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att:

  • stimulera samverkan och helhetsperspektiv
  • bygga tillitsfulla relationer, samt
  • säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet

Oartiga festdeltagare?

Festmiddagen ägde rum i Frösö Park Arena på torsdag kväll. Också under måltiden var många deltagare som fastklistrade vid sin mobiltelefon. Man kunde ha trott att de var oartiga. Det var dock fråga om att kraftigt framhäva gemenskap och lokalkänsla. Helt överraskande lyfte en stor del av festdeltagarna upp händerna och hurrade ljudligt. Därefter steg ordföranden för Föreningen Sveriges socialchefer upp på scenen och meddelade att Östersund hade vunnit över Hertha Berlin med 1-0 i fotbollens Europaliga.

Tålamodets och taktikens triumf

Fredagen inleddes med ett kulturinslag. Därefter betonades tålamodets och taktikens triumf genom Östersunds fotbollsklubbs chefstränare Graham Potters metoder. Östersunds fantastiska stigning från Sveriges lägre division 2 till ett europeiskt storlag ingjuter tro i alla små, flinka aktörer.

Metsos nya vd belgiska Nico Delvaux har berättat att han på fotbollsplaner har fått goda lärdomar i fråga om att leda. Fastän reglerna inom fotboll är desamma för alla, kan man vara framgångsrik i spelet med mycket olika slags taktik. En av dagarnas centrala behållning är att fastän social- och hälsovården har sina klara regler, så kan man med gott samarbete, integrerade serviceprocesser och satsning på kvalitet uppnå utmärkta resultat också inom små områden. Mellersta Österbottens landskap är en smidig organisation som satser på serviceprocesserna och där individen är i centrum.

Vid Socialchefsdagarna i Sverige framhålls gemenskap och att bilda nätverk. Jämfört med motsvarande dagar i Finland finns det betydligt mindre faktaprogram. I stället erbjuds betydligt mer lätt program som ökar gemenskapen varvid det blir mera tid att skapa nätverk. Samtidigt kan man fästa uppmärksamhet vid att godkänna olikheter och att aktivt bryta fördomar. Detta syntes på Socialchefsdagarna till exempel i form av jojk, teaterföreställning av utvecklingsstörda och framhävandet av det aktuella fotbollsfenomenet.

Också i år var jag den enda representanten från Finland, varvid vägkosten från Socialchefsdagarna kommer i första hand just till Soite. Sveriges socialsektor är större och ligger också i vissa frågor före Finlands motsvarande. Speciellt nyttigt är att oberoende av små kulturella skillnader är Finlands och Sveriges nordiska lösningsmodeller mycket lika. När det gäller klientens valfrihet ligger Sverige före, men i fråga om integreringen av serviceprocesserna är finländarna klart före (gränssnittet till hälsovården). Dessutom är det speciellt viktigt att representera Finland på internationella forum, för att också vår röst blir hörd.


Jussi Salminen, utvecklingsdirektör i Soite, Finland