Mottagandeutredningen

INTEGRATION: ”Mottagande och integrationsfrågor är välfärdsfrågor”, säger Martin Olauzon som i slutet av november träffade FSS styrelse för att berätta hur långt Mottagandeutredningen har kommit. Samtidigt bjöd han in FSS och FSS medlemmar till att ge inspel till utredningen (se kontaktuppgifter längst ned).

Martin Olauzon tog i somras över som särskild utredare för Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända (A2015:02), där han började som huvudsekreterare. Utredningen, som varit igång sedan februari 2016, går nu in i slutfasen. Betänkandet ska lämnas 31 mars 2018 och efter jul börjar förslagsskrivandet, ”då lägger vi locket på”.

Några av FSS ledamöter Marie Lundqvist, Anders Fredriksson och Lars Liljedahl, lyssnar på Martin Olauzon. Till höger om Martin sitter Inger Fröman och Petra West Stenkvist från FSS.

Ny struktur för mottagandet

Uppdraget handlar om att ta fram en ny struktur för mottagande. Direktiven kom i slutet av 2015 när mottagandesystemet i Sverige ställdes på prov. Helhetsperspektivet har varit viktigt för utredningen, berättar Martin Olauzon och nämner gränsdragning mellan stat, kommun och civilsamhället; flödet genom mottagandet; väntetider och obalans mellan kommunernas mottagande.

Apropå väntetider säger Martin att det inte är Migrationsverkets handläggning som tar lång tid, utan väntan däremellan, vilket har varit en viktig utgångspunkt i utredningens arbete.

Rättssäker och effektiv prövning i fokus

Mottagandet ska ske i ett sammanhållet system som utgår från den enskilde. Systemet med mottagar- och icke-mottagarkommuner är inte långsiktigt hållbart.

Martin Olauzon berättar att de kommer att föreslå en radikal lösning, nämligen att nyanlända samlas i ankomstcentrum de första 3–4 veckorna, där alla personer som en asylsökande/nyanländ behöver träffa finns.

– Vi tänker oss mellan fem och tio ankomstcentra med ungefär tusen personer i varje, ca 7.000 platser totalt.

När den första bedömningen är gjord slussas den som får stanna vidare till en kommun och den som inte får stanna direkt till ett avresecenter. Det här betyder alltså att Migrationsverkets boenden skulle avskaffas och att ansvaret för boende under asyltiden snabbt över går till kommunerna.

Insatser för att förbereda etablering eller återvändande föreslås i form av en trappa: Avgörande för vilka insatser personen får är hur länge den väntar, och var. Kommunerna får ansvar för boende under väntan. Kommunplaceringar föreslås göras främst utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, där hänsyn tas till kommunala behov och förutsättningar.

Även om Martin Olauzon helst förordar det som nyss beskrivits och som han kallar det kommunala spåret, berättar han också att utredningen har ett alternativt förslag där staten tar ett samlat ansvar för asylmottagandet. Men staten kan inte ansvara för allt – socialtjänst, skola och sjukvård kräver kommunal kompetens.

Avskaffa EBO?

– EBO har varit ett sätt för Sverige att ha ett generöst mottagande utan att spräcka budgeten helt.

Även om EBO inte kan avskaffas är det ingen hållbar lösning. Därför vill utredningen föreslå en prövning av EBO utifrån storlek på bostad, antal boende, segregerat bostadsområde eller ej, osv. Den asylsökande som väljer att bo i icke godkänt EBO föreslås förlora dagersättning och särskilt bidrag. Eftersom EBO inte är ett nationellt problem skulle en sådan prövning koncentreras till vissa städer/områden.

Initialt mottagande av ensamkommande barn

Utredningen har undersökt möjligheterna att överföra ansvaret till staten för den initiala fasen men tycker att nackdelarna är fler än fördelarna, t.ex. att god man skulle behöva bytas under tiden. Utredningen vill i stället föreslå ersättning för beredskap till kommunerna som tar emot många ensamkommande barn.

Det behövs strukturer som stödjer ett starkt system

  • Ett gemensamt mål – en politisk beställning.
  • Ordning och reda i finansieringen.
  • Ett ordnat genomförande av reformerna.
  • Möjligheter till länsvis samordning.
  • En fastlagd ordning för samråd mellan stat och kommun både på nationell och regional nivå.
  • Ett gemensamt ansvar för uppföljning.
  • Tydligare samarbete med civilsamhället.

Vill ha inspel från FSS medlemmar!

Även om utredningen verkar ha många förslag på lut återstår mycket arbete, bland annat hur återvändandeprocessen ska se ut. Utredningen kommer att fortsätta samla synpunkter och tar gärna emot inspel fram till jul.

– Sedan lägger vi locket på för att slutputsa på förslagen efter jul och lämna vårt betänkande den 31 mars 2018.

Du som vill ge din syn på hur mottagandesystemet skulle kunna förbättras, hör av dig till info@socialchefer.se eller till Martin Olauzon direkt. Hans kontaktuppgifter hittar du sist i hans presentation, som du laddar hem här.