Motstridiga styrsignaler

YTTRANDE: ”De statliga styrsignalerna inom socialtjänsten är osedvanligt svåra att tolka”, skriver FSS i sitt yttrande över Socialstyrelsens promemoria om Förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. ”Det är till och med så att denna promemoria i vissa avseenden går i motsatt riktning jämfört med andra samtidiga styrsignaler från regeringen och/eller statliga myndigheter.”

Ladda hem hela yttrandet i PDF-format här, eller läs vidare nedan.


2017-06-30
Socialdepartementet, Stockholm

Yttrande över promemorian Ds 2017:12 om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre                   Dnr S2017/02007/FST

Socialdepartementet föreslår i promemorian Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre att nya bestämmelser införs i socialtjänstlagen (2001:453) avseende förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer. Mer konkret innebär förslaget följande möjligheter för kommunerna:

  • Kommunerna föreslås få befogenhet att under vissa förutsättningar kunna bevilja äldre personer vissa hemtjänstinsatser inom äldreomsorgen utan före­gående individuell biståndsprövning. Syftet med de föreslagna reglerna är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insat­ser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för själv­bestämmande.
  • Kommunerna föreslås också få befogenhet att inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver stöd och hjälp i boendet och annan lätt­åtkomlig service. Förslaget syftar till att ge de kommuner som så önskar möjlighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre som inte behöver omvårdnad dygnet runt.

De föreslagna bestämmelserna är inte tvingande utan ger kommunerna nya möjlig­heter att organisera och styra sin äldreomsorg.

FSS vill inleda med att problematisera det faktum att de statliga styrsignalerna inom Socialtjänsten just nu är osedvanligt svåra att tolka. Det är till och med så att denna promemoria i vissa avseenden går i motsatt riktning jämfört med andra samtidiga styrsignaler från regeringen och/eller statliga myndigheter.

Några exempel på sådana motstridiga styrsignaler är:

Individens behov i Centrum (IBIC)

Av regleringsbrevet till Socialstyrelsen framgår att ”Socialstyrelsen ska på regeringens uppdrag (Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Socialstyrelsen) verka för att den natio­nella modellen för enhetlig och strukturerad information (kallad IBIC), införs i landets samtliga kommuner samt stödja kommunerna vid införandet och implemen­terandet av modellen i verksamheterna. Detta arbete ska samordnas med det arbete som Socialstyrelsen bedriver med anledning av uppdraget avseende den gemen­samma informationsstrukturen för socialtjänsten.”

Idag har ca 171 kommuner beslutat att införa IBIC inom äldreområdet, 131 inom funktionshinderområdet (SoL) och 91 kommuner inom LSS-området. (Socialstyrelsens lägesrapport IBIC 2017-05-18)

FSS bedömer att förslaget om förenklat beslutsfattande kraftigt försvårar möjlig­heten att jobba utifrån IBIC inom äldreområdet. Förenklat beslutsfattande stödjer inte IBIC´s arbetssätt som utgår från en människas individuella behov, resurser och mål inom flera livsområden. Det stödjer inte heller införandet av en nationell infor­mationsstruktur eller nationellt fackspråk och därmed inte heller möjligheten att jäm­föra resultat utifrån insatser, arbetssätt eller metoder, vare sig lokalt eller nationellt.

Vision e-hälsa 2025 (Vision e-hälsa 2025 – gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård)

I mars 2016 antog regeringen och SKL en vision för e-hälsoutvecklingen i Sverige: ”År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på digitalisering och e-hälsa…”. I januari 2017 följdes visionen av Handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025”. Det framgår i den nationella visionen för e-hälsa med tillhörande handlingsplan att en nationell begreppsanvändning, informationsstruktur och standarder är grundförutsättningar för en högre takt i e-hälsoutvecklingen. Ett konstaterande som FSS står bakom till fullo – men – som blir väsentligt svårare att uppnå med utgångspunkt i promemorians förslag om förenklad handläggning.

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för omsorg om äldre personer samt
Översynen av Socialtjänstlagen

FSS konstaterar att förslagen i promemorian och betänkandet Läs mig! skiljer sig åt, bland annat när det gäller omfattning och tillvägagångsätt avseende förenklat beslutsfattande. Samtidigt som både betänkandet ”Läs mig!” och denna promemoria har kommit har socialdepartementet tagit fram ett direktiv för att se över social­tjänstlagen.

Med bakgrund av att det nu finns två samtida förslag med olika tolkningar och bedömningar kan FSS se anledning att avvakta det som framkommer vid den mer genomgripande översynen av Socialtjänstlagen, där förslag även ska lämnas kring förenklad handläggning. Det finns då möjlighet att belysa den förenklade hand­läggningen i en helhet tillsammans med frågeställningarna i direktiven såsom social­tjänstens uppdrag, jämlik och likvärdig socialtjänst, skälig levnadsnivå och livs­föring i övrigt.

FSS övriga yttrande över promemorian och dess utgångspunkter

FSS ställer sig annars positiv till Socialdepartementets utgångspunkter till promemo­rians förslag på att nya bestämmelser avseende förenklat beslutsfattande införs i socialtjänstlagen (2001:453) – dvs att äldre kvinnor och män därmed ges möjlighet till ökad delaktighet och ökat självbestämmande. Detta är något som FSS anser ligger helt i linje med Socialtjänstlagens grundintentioner. Även ambitionen om minskad administration för att möjliggöra ett större fokus på uppföljning av kvalitet, nöjdhet och effektivitet har fullt stöd av FSS. Många kommuner i Sverige står inför en utmaning i och med den demografiska utvecklingen. Man kan anta att förenklad handläggning kan ha förebyggande effekter genom att insatserna blir mer lättillgäng­liga för den enskilde och på så vis också kanske når den enskilde i ett tidigare skede.

Förenklat beslutsfattande

Beträffande förslaget till förenklat beslutsfattande delar FSS Socialdepartementets bedömning att detta kan leda till minskad administration och möjliggöra ett större fokus på uppföljning av kvalitet, nöjdhet och effektivitet. För äldre kvinnor och män ger en sådan utveckling möjlighet till ökad delaktighet och ökat självbestämmande. FSS ställer sig positiv till en utveckling där insatser kan ges utan behovsprövning samtidigt som det finns några viktiga frågetecken att reda ut så att det är rättssäkert för den äldre. FSS vill särskilt lyfta frågan om rättssäkerhet för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Den här målgruppen kan ha begränsad möjlighet att uttrycka sig och förstå information. Det kan vara särskilt svårt att förstå skillnaden på att söka en insats enligt 4 kap 2§ och 4 kap.1§ och förstå konsekvenserna av den ena eller andra möjligheten. Förslaget om förenklat beslutsfattande kan på ett icke önskvärt sätt påverka den enskildes rättssäkerhet, inflytande och delaktighet.

Genom lagförslaget överlåts till kommunerna att inom ramen för alla åldrar från 65 år och uppåt kunna besluta om en åldersrelaterad rätt till olika insatser, utan behovs­prövning. FSS menar att det finns frågetecken om hur förslaget i denna del överens­stämmer med officialprincipen (dvs att myndigheter inte får fatta beslut utan att först utreda ärendet) samt huruvida den vida ramen för kommunens beslutsrätt kan leda till problem vid laglighetsprövning utifrån diskrimineringslagstiftning och likställig­hetsprincipen. Visserligen ges lagstöd för avsteg från likställighetsprincipen och de grundläggande reglerna om diskriminering, men samtidigt innebär lagstödet att kommunerna kan göra mycket olika övervägande och att det ges utrymme för mycket stora skillnader i vilka rättigheter som äldre i olika åldrar kan erhålla.

Eftersom lagförslaget ger möjlighet för kommuner att utan föregående utredning besluta om omfattande hemtjänstinsatser, så menar FSS att det är samtidigt viktigt att säkerställa att den äldres olika behov uppmärksammas. Den utredning som idag ska göras beträffande bistånd inom äldreomsorgen innebär bland annat kartläggning av olika behov av insatser från socialtjänsten, men även av exempelvis bostads­anpassning och kontakt med andra myndigheter, såsom landstinget. När det gäller utformningen av beslutets innehåll i förslaget, så menar FSS att rättssäkerheten måste övervägas i det. Förslaget kan innebära att den äldre inte riktigt vet vilken rätt han eller hon har fått genom beslutet och det kan också blir svårt för socialtjänsten att garantera att den äldre faktiskt får sina behov tillgodosedda.

När det gäller den sociala dokumentationen i samband med genomförandet utifrån det förenklade beslutsfattandet anser FSS att det är oklart och behöver tydliggöras. I promemorian står det att den nya beslutsformen enligt 4 kap 2 § andra stycket socialtjänstlagen innebär att besluten och genomförandet omfattas av bestämmel­serna om dokumentation i socialtjänstlagen, men att SOSFS 2014:5, Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om dokumentation, dock inte är tillämpbar eftersom det inte rör sig om individuellt behovsprövade insatser.

Utöver ovanstående vill FSS väcka frågan om förslaget avseende insatsen mat­service kan anses vara kompetensenligt. Förslaget innebär möjlighet för kommunen att utan behovsprövning tillhandahålla matservice till alla äldre vid viss ålder. Det är dock inte självklart att detta är komptensenlighet och hur detta förhåller sig till kon­kurrenslagstiftningen. Här finns en fungerande allmän marknad och det framgår inte i utredningen vad som motiverar att kommunen ska kunna bli en aktör på denna marknad, med användande av kommunala skattemedel.

Enligt socialstyrelsens beskrivning är korttidsplats en bäddplats utanför det egna boendet, som är avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Socialtjänstlagen anger att korttidsvård eller korttidsboende är en del i begreppet särskilda boenden för äldre. Många av de som kommer från sjukhus till korttidsplats har stora och komplexa behov av hälso- och sjukvård. Att korttidsplats ska kunna fås utan indivi­duell bedömning bedömer FSS vara förenat med risker för den medicinska och sociala säkerheten.

Särskilda boendeformer för äldre

FSS instämmer i promemorians konstaterande att det behövs tillskapas fler möjlig­heter för äldre att få social gemenskap, gemensamma måltider och aktiviteter.

Förslaget om en ny särskild boendeform kommer innebära att en behovsutredning behöver göras för den enskilde som ansöker om denna boendeform. FSS anser att denna boendeform bör vara ett alternativ inom den ordinarie bostadsmarknaden. I promemorian lyfts frågan om vad som sker när behoven av vård och omsorg ökar inom det tänkta mellanboendet. Även här kommer kvarboendeprincipen att gälla och en kapacitet för mera omfattande behov behöver ändå finnas. Denna situation finns idag på servicehusen och sett ur ett ekonomiskt perspektiv blir det svårt att erbjuda någon utan omfattande behov en ledig plats där. FSS anser att frågan är proble­matisk och ser gärna en diskussion kring kvarboendeprincipen i termer av att kunna flytta dit där behoven bättre kan tillgodoses.

För Föreningen Sveriges socialchefer

Karl Gudmundsson, Ordförande

Föreningen Sveriges socialchefer är en partipolitiskt obunden förening som verkar för utveckling av den svenska välfärdsmodellen. Vi arrangerar årligen den socialpolitiska konferensen Socialchefsdagarna.
Läs mer på socialchefer.se och socialchefsdagarna.se